Röd grön äng

Redan under tiden i Lund började Måås-Fjetterström rita förlagor till vävnader, och på Stockholmsutställningen visades “Staffan Stalledräng”, senare inköpt av Röhsska konstslöjdmuseet. Till Baltiska utställningen i Malmö 1914 ritades “Sankt Göran och draken”. Dessa effektfulla vävnader lockade till sig Ludvig Nobels intresse, och i samband med en stor beställning till dennes nationalromantiska byggnad Skånegården i Båstad erbjöd han henne att öppna en ateljé på samma plats. Året var 1919, och från denna tid inriktades skapandet huvudsakligen på mattor, men även vävnader i form av exempelvis draperier kom att produceras.

Båstad kom att bli Måås-Fjetterströms hem fram till hennes död 1941. Naturen på Hallandsåsens sluttningar var en aldrig sinande inspirationskälla, och med stor konstnärlig skicklighet stiliserades blommor, blad och en och annan häst för att få sin utvalda plats i den rika, men ändå fullt kontrollerade prakt som kom att utgöra hennes mattor. Väverskor från trakten anställdes för att väva allt från stora paradflossor som “Svarta trädgårdsmattan” och “Örtagården” till den genialiskt enkla modernistiska kompositionen “Blå bårdmattan” i röllakan.